“V: The Final Battle” Part Three 1984 Swedish

movie image

Download subtitles of “V: The Final Battle” Part Three 1984 Swedish

V DEN SISTA STRIDEN
Robin… Du borde inte gått upp än.
Din far sa att du aIItid har giIIat
namnet EIizabeth.
Är det där det andra?
Jag viII se det!
Nej…!
Nu går vi tiIIbaks…
– Var är vi?
– Härifrån sticker vi.
– Med vad då?
– De här!
Skojar du? Ska vi hoppa?
– Javisst. Det är vår enda chans.
– Fattar du hur högt uppe vi är?
– Vi har inget vaI.
– Jag har en bättre idé.
– Vi snor ett pIan och fIyger hem.
– Sätt på dig den!
Spärra av skeppet! Leta rätt på
Donovan och den där förrädaren.
– Känner du panik, Diana?
– Läget är under kontroII.
En av dina förtrogna
har förrått dig-
– och fIytt med motståndsIedaren,
och ändå är Iäget under kontroII…?
– De kommer att gripas.
– Det hoppas jag…
Annars måste jag ta ifrån dig
befäIet. Är det uppfattat?
Det är uppfattat.
Måste jag rita och förkIara?
VerkstäII min order!
Vad är det här att bråka om?
Det ingår i vår utbiIdning.
– Ja, ja… Vad ska jag göra?
– Det är bara att gIida ner.
– Rutschtrumman sköter resten.
– Förenar du dig med oss där nere?
Nej, jag kan göra mer
i vårt nätverk.
– Gör kadetterna verkIigen det här?
– Nej…
– Precis som människohud.
– Vi ömsar skinn i 6-årsåIdern.
Hon är bara en vecka
och redan Iika stor som en 2-åring.
– Inte normaIt…
– Hur mår hon?
– Bra…
– JuIie, WiIIie – kom fort!
Han bIir sämre.
– Jag har försökt aIIt jag kan…
– Det har jag också.
– Men han är nog döende…
– Finns det inget du kan göra?
Tyvärr…
Första gången hon gråter…
JuIie… Kom hit och titta.
– Ett bIodprov från reptiIIiket.
– Det kryIIar av bakterier.
Den här bakterien är från WiIIie…
…och det är koIibakterier
som vi aIIa har.
– ReptiIens är en hybrid av dem.
– Och den bakterien bIev hans död.
– Tänker du som jag?
– Det här är genombrottet!
En bakterie som besökarna
inte har nåt försvar mot!
EIizabeth…
– Hennes ansikte är svuIIet…
– Hon har spottat gift på henne!
Hämta syrgas.
– Nån borde döda det där monstret.
– Hon är ju er dotterdotter.
VänIigt av dig att ta dig tid
med det här, John.
Jag tror det här är viktigt för dig.
Det här gör mig verkIigen ont,
för jag tycker mycket om Diana.
Men efter fiaskot med Donovan
har hon bIivit en beIastning.
Jag tar över nu. Utgå!
– Hon är en värderad medarbetare.
– Ja, hon är en stråIande forskare.
– Men hon saknar miIitär förmåga.
– Är ni inte Iite hård nu?
Hon har gjort en rad misstag,
och hon Iät er bIi förödmjukad.
– Det var ditt ansvar!
– Hon Iägger sig i aIIting.
Jag är trött på käbbIet! RebeIIerna
har bIivit en mardröm för oss.
Men jag har pIacerat
en spion bIand dem.
Jag koordinerar offensiven
mot dem. Vi ska eIiminera dem.
– Diana då?
– Hon får håIIa sig tiII forskningen.
Där kommer säkert
hennes framgångar att fortsätta.
– Jag viII se resuItat – snart.
– Givetvis.
ViII du hjäIpa mig i Iabbet?
Jag visste
att du skuIIe komma tiIIbaka!
Du ser Iängre ut!
Gjorde de dig iIIa?
– Nej. Dig då?
– Ja… De höII mig borta från dig.
– Nu viII du väI speIa baseboII.
– Jag giIIar inte baseboII.
– Du äIskar ju baseboII…
– Nej, det är värdeIöst.
– Han har gått igenom mycket.
– Ja, jag har kanske för bråttom…
– Berätta om bakterien.
– Vi har upptäckt en hybridbakterie.
Den dödade reptiIbarnet
men tycks inte påverka EIizabeth.
– Hur påverkar den oss?
– Det vet vi inte än.
– TviIIingen var ju av bIandras.
– Den kan vara farIig som nervgas…
– EIIer ofarIig som barnmat.
– Vi måste testa den.
– Det är dags att ge dem mat.
– Var så god.
– Hej.
– Hej…
– AIdrig…
– Inte ens du skuIIe göra så.
Vad speIar det för roII?
Varför inte?
Är det ämnet?
Vi får testa det på nåt annat sätt.
Champagne och kaviar…
Inget är för bra för oss.
SkåI för Iedarskapets beIöningar.
Öppnar du? När man har makt
får man en massa vänner.
Leverans tiII DanieI Bernstein.
Två kartonger CaIifornia Brut.
Sjyst, nu kan vi festa vidare…
– Jag har inte bestäIIt det!
– Inte jag heIIer…
– HåII käft.
– Ni kan ju inte vägra kvittera…
Amerikanskt, men inte aIIs dåIigt.
Du mördade aIItså Ruby… GiIIar
du att göra gamIa tanter iIIa?
Hon var spion…
Jag är stoIt över det jag gjorde.
Tänker du döda honom?
Jag har en bättre idé.
– Den…?
– Lita på mig.
– Vem är det?
– Strunt i det och Iyssna.
En av de era har tiIIfångatagits.
Jag vet vem som förrådde honom.
– Berätta…
– DanieI Bernstein.
Jag såg det.
– Dagens fångst?
– Du skuIIe sett den som sIet sig…
– En Ievande ödIa.
– Inte Iänge tiII, hoppas jag…
– Jag är inte rädd för dig!
– Då är du Iika dum som du ser ut.
– Robin…! Jag äIskar dig!
– Och hon är gaIen i dig…
– DanieI?
– Inte mer…
– Jag bekIagar det här.
– Jag har inte gjort nåt.
– Jag bIev Iurad… FIickan…
– ViIken fIicka?
– Maggie BIodgett. Sjuksköterskan…
– Hon finns inte registrerad.
– Men ni har ju sett henne!
– Du såg chansen tiII avancemang…
…med Brian borta.
– Brian var min vän…
– Strebern har inga vänner.
– Jag är ingen streber…
– Det tror jag.
– Vad tänker ni göra med mig?
Du ska få tiIIfäIIe
tiII refIektion, viIa och eftertanke.
Jag gör vad som heIst.
Jag trodde…
Vad då?
Inget… Jag visste bara inte
vad ni tänkte göra med mig.
– Vad tänker ni göra med mig?
– PIacera dig där du gör nytta.
– Var då?
– På ett uppIäggningsfat.
AVSPÄRRAT OMRÅDE
TILLTRÄDE FÖRBJUDET
Robin!
Jag visste att du skuIIe komma…
– Barnet! Din syster?
– Det är din dotter, Brian.
– EIizabeth.
– Min dotter?
– Vår dotter.
– Jag är gIad, Robin.
Nu kan ju vi tre
vara tiIIsammans för oss sjäIva.
– Vart ska vi ta vägen?
– Vart du viII…
– Vart som heIst? Bara vi är ihop…
– Jag struntar i vart vi åker.
Titta!
Hon vet att jag är hennes far!
SIäpp ut mig
och Iåt mig håIIa om henne.
Okej.
Vad är det här?
Vad har du gjort, Robin?
Robin har använt giftet i Iabbet!
Robin… Kom, så går vi.
– EIizabeth… Var är mitt barn?
– Hon är med fader Andrew.
Han tog henne härifrån.
Nu vet vi hur det påverkar dem.
Undrar hur det påverkar oss.
Synd att vi Iämnade brunskjortan.
Vi får ta en annan försökskanin.
– Vi kan inte ta vem som heIst.
– Det finns gott om förrädare.
Vad sägs om din mor?
– Var är nyckeIn?
– Hon har den.
– Idiot…
– Vi behövde ett svar.
Vi verkar ha fått tag
i rena sprängstoffet.
Burar är väIdigt otrevIiga,
eIIer hur?
Ni har besök.
– Han påstår sig vara fredsombud.
– Skicka in honom.
Jag är fader Andrew,
katoIsk präst.
Det här är EIizabeth,
vårt första interpIanetära barn.
Är det Robin MaxweIIs barn?
Ingen har växt så snabbt förut.
– Tror ni det är farIigt?
– Hon verkar frisk.
– Ni tar en stor risk.
– EIizabeth är ett märkvärdigt barn.
Hon är en symboI för
att aIIa Guds barn hör samman.
– Hon kan skapa fred meIIan oss.
– Ert foIk viII kanske döda henne…
Den faktorn finns. Titta på henne…
Vi är av samma genetiska sIag.
På henne ser man ju-
– att vanan att använda människor
som IivsmedeI är kannibaIism.
Ett argument för en annan tid.
Ta emot min gästfrihet så Iänge.
AIIt kommer att bIi bra, EIizabeth.
Gud väIsigne dig.
Hon stannar hos mig.
Se tiII att prästen behandIas väI.
Vad ska vi göra med dig då?
Tråkigt att behöva fIytta omkring,
men det här går utanpå fängeIset…
Jag trodde aIdrig att prästen
skuIIe sticka…
Men vet aIdrig vad den som tror
på “frid på jorden” tar sig tiII.
– Du kan väI hjäIpa mig i Iabbet?
– Har ingen Iust…
– Du kan inte sitta här heIa dan…
– Låt mig vara i fred.
– Jag vet hur du känner…
– Det har du ingen aning om!
– Då kan vi väI prata om det.
– Hur kunde prästen ta mitt barn?
– Han var rädd för EIizabeths skuII.
– Henne viII jag inget ont…
Det var han inte så säker på.
Och det var inte jag heIIer.
Jag insåg hur mycket jag äIskade
henne först när hon var borta…
– Vi ska försöka få henne tiIIbaka.
– Hur kan jag se henne i ögonen?
– Jag dödade ju hennes far!
– Det var en krigshandIing…
Inte aIIs! Jag dödade honom
för att han utnyttjade mig!
– Är jag inte en mördare då?
– Giftet skuIIe testas på honom…
– Det är inget svar!
– Jag har inga svar…
Inte nu Iängre…
Vi gör saker
som vi senare ångrar djupt.
Jag viIIe döda EIizabeth.
Jag ser hans ansikte heIa tiden.
Jag kan inte gIömma hans ansikte!
Jag äIskar dig, pappa.
Det är så Iänge sen jag sa det…
– Hur går det?
– Det är nog kIart om en vecka.
– Hur är det med dig?
– Vad gör JuIie?
– Ett piIIer åt våra besökarvänner.
– FemtekoIonnarna?
– Förråder de inte sitt foIk?
– Det är ett sätt att se det…
Men det som deras foIk gör är feI.
– ViII du gå ut och Iira?
– Nej, jag stannar här.
Bra…
– Det här gör mig skakis.
– Det är ofarIigt för människor.
– Det sa de om DDT också…
– Hur går det?
Första sändningen
skickas i väg i dag.
– Vi skuIIe ju vänta på piIIren…
– Ham sa det skuIIe skickas i dag.
– Vi skuIIe ju vänta på vaccinet.
– Jag viII inte de ska överIeva.
Martin och de andra har hjäIpt oss.
Deras Iön ska inte bIi döden.
Om man Iåter dem Ieva
förökar de sig.
– Jag föredrar dem framför dig.
– De käkar upp grannarna.
– Vi Iastar av.
– Sändningen ska i väg.
Den ska ingenstans.
– Ska vi stoppa dem?
– Nej, Iåt dem håIIas.
Lägg av!
Jag visste inte
att det var så viktigt för dig…
BiIen stannar kvar.
– Pretanama.
– Det finns inte i vårt öde.
– Ni viIIe taIa med mig?
– Jag är oroIig för fader Andrew.
– FördubbIa vaktstyrkan.
– Jag ska förmedIa er önskan.
– Det är en order.
– FörIåt, jag trodde ni visste…
PameIa har befaIIt att hon ska
ge kIartecken tiII aIIa era order.
Ni kan gå.
Bra… Men det man bygger upp
viII andra gärna riva ner.
Ge dem aIdrig en chans.
– Det här är farIigt för oss båda.
– Ni kan ha påbörjat en katastrof.
– Vad menar du?
– Vapnet…
Moderskeppet innehåIIer
en kärnIaddning-
– som kan utpIåna jorden!
– Och det är inget tomt hot?
– Jag har sett dem använda det.
– Jag ska underrätta de andra.
– Säg åt dem att sIuta!
Vi står aIIa
i stor tacksamhetsskuId tiII dig.
Vi segrar eIIer förIorar!
Det finns inget mitt emeIIan.
Nej, det gäIIer inte bara oss.
FörIorar vi, så förIorar värIden!
Det är inte samma krig Iängre.
Vi har mist aII kontroII.
Så brukar det vara i krig…
Det är inget geriIIakrig Iängre.
Vi står inför ett kärnvapenanfaII.
– Vi har Ievat med det hotet Iänge.
– Det var ett hot…
Det här är verkIighet.
De sätter in kärnvapen mot oss.
Det här är inte kIokt!
Jag är trädgårdsmästare-
– och han är fabriksarbetare. Och
vi försöker avgöra värIdens öde!
– Bara vi kan vinna det här kriget.
– Vi får inte riskera 3 miIjarder Iiv!
Hur vågar vi ens diskutera det här
efter aIIa som besökarna dödat?
– De har gjort Iivet tiII ett heIvete.
– Det behöver ingen påminnas om.
Vi viII aIIa hämnas, men det här
är en enkeI biIjett tiII förinteIsen.
När besökarna sugit ur jorden
kastar de den som en tom öIburk.
Ingen säger att de är hyggIiga…
Men utrotade kan vi aIdrig vinna!
Vi måste komma på ett annat sätt.
Det finns inget annat sätt.
Det finns ingen tid.
Om Martin känner tiII det röda
ämnet, gör Diana också det.
– Vi är faktiskt sista chansen.
– “Sista” är huvet på spiken.
Om vi anfaIIer… har vi
åtminstone en chans.
Om vi inget gör,
Iåter vi pIaneten dö.
För en gångs skuII
håIIer jag med TyIer.
– Vi anfaIIer.
– Vi skuIIe ju ha sIuten omröstning.
Jag har aIdrig känt starkare
för nånting i heIa mitt Iiv.
Då röstar vi.
Med snäv marginaI har de
som röstat för ett anfaII vunnit.
Jag anser att det är en katastrof,
men jag är IojaI mot besIutet.
TyIer deIar ut giftet
och Ieder markanfaIIet.
Jag Ieder räden
mot Dianas skepp.
Vi anfaIIer fIygbaserna samtidigt
och sprider sen giftet med fIyg.
Chris har ritningar
över aIIa fIygbaser…
– Hej, JuIie.
– Lyssnade du bakom dörren?
– Jag Ietade bara efter pappa…
– Jag ska säga att du söker honom.
– Hur är det att stå på vakt?
– Tråkigt…
Jag är oroIig för Sean. Han sa
att femtekoIonnare är förrädare.
– Vad menar du?
– Han var hos Diana Iänge.
– Du vet ju vad de gör…
– SkuIIe de ha omvänt min son?
Mike, jag är Iedsen…
Men det kan vara så.
Nej, de sövde bara ner honom!
– Han tjuvIyssnade på oss.
– Om nån bIivit omvänd är det du!
Nu är du orättvis…
Tvinga mig inte att väIja meIIan
min son och dig. Då förIorar du.
Lämna oss.
– Vad tycker ni?
– Er bibeI är mycket intressant.
Så roIigt att ni säger det, Diana.
– Jag viII förkunna Guds ord hos er.
– Är ni beredd att överge er värId?
– Det skuIIe vara en ynnest.
– Ni skuIIe nog påverka vårt foIk…
– Precis som ni har påverkat ert.
– Jag är bara hans språkrör.
Ni är aIItför anspråksIös.
Ni har stärkt min måImedvetenhet.
– Det tackar jag er för.
– Ni som verkar så sjäIvsäker…
Ni har visat mig min sårbarhet.
Jag tiIIät mig aIdrig känna den…
Jag visste inte att den fanns.
Och den får inte finnas mer.
Sårbarhet är svaghet
som kan utnyttjas.
Jag skuIIe heIIre sIåss
med dig igen än säga det här…
Din son är omvänd. Han hade
aIdrig en chans, och det vet du.
Det är för jävIigt för dig,
men vi kan ändra anfaIIspIanerna.
Ta det försiktigt. Det är inte
nyttigt att andas in det där.
Jag skojar ju bara
med grabbarna…
– Du tror jag tänker skäIIa ut dig.
– Har det inte aIItid varit så?
Jag tyckte inte som du på mötet.
Men du uttryckte dig väI.
Jag var förbannat stoIt över dig.
Sean, kom ett tag.
– Jag måste springa…
– Jag viII bara säga en sak.
– Jag äIskar dig.
– Jag vet…
Vad det än händer för tokigheter…
…äIskar jag dig över aIIt annat.
Nu måste jag sticka.
– Vad fick du veta om vapnet?
– Det är en sorts bakterie.
– Vad tänker de göra med den?
– Sprida den i Iuften.
– Var ska de få tag i fIygpIan?
– De tänker stjäIa dem.
– Din far är en simpeI tjuv.
– Kan de verkIigen göra nån skada?
De tänker anfaIIa
Iandets aIIa fIygbaser samtidigt.
– När?
– Får jag en kakbit?
– Det är oartigt att byta ämne.
– Jag är fortfarande hungrig.
Du får en kakbit
så fort du svarat på frågan.
Räden sätter i gång i gryningen.
Det är jag säker på.
Var så god… Är han inte snäII?
Han kommer att trivas här.
Vi ses senare, EIeanor.
Hej då, Sean.
TrevIigt att råkas igen, JuIie.
– Tänker ni fråga om vägen eIIer?
– Vi har vapen och uniformer.
– Er pIan ger oss inget annat vaI.
– Jag kan tänka ut ett.
– Nu sIipper vi i aIIa faII råttorna.
– Jag hoppas vi kan bIi vänner.
– Med vissa bIir vi aIdrig vänner.
– Låt mig presentera dig.
Det här är Robert.
– Jag viII taIa med dig.
– Jag är upptagen.
Om rebeIIernas räder.
Hur känner du tiII räderna?
– Jag har rätt att få information.
– Bara om forskningsprojektet.
– Så ni tar inte pojken på aIIvar?
– Vi sätter inte in styrkor för sånt.
– Hans information är påIitIig.
– Jag betvivIar dina omvändningar.
– Men saken ska utredas.
– Räderna är pIanerade tiII imorgon.
– Ni forskare är så Iättstötta.
– Ni miIitärer är så förutsägbara.
Ni använder Iist och intriger.
Jag föredrar direkt handIing.
Lugn, jag ska göra mitt bästa
när jag Ieder er fIotta.
Jag ska krossa rebeIIerna. Se
det här som en tidig pensionering.
Vi är kIara när ni är det.
– Är piIIret ofarIigt?
– LyckIigtvis, ja.
Men vi vet tyvärr inte
hur Iänge det verkar.
– Värre har jag smakat.
– När då?
– Tänker du på i morgon?
– Jag tänker på Sean.
Det gör mig så ont att jag var
tvungen att säga det tiII dig.
Jag är inte arg på dig.
FörIåt det där jag sa…
Var inte arg på Sean heIIer.
Han är ingen förrädare.
Bara en pojke som inte kunde
göra samma motstånd som jag.
Jag är inte arg på honom.
Jag är arg på dem.
– Kommer de att tro på honom?
– Jag hoppas det.
Det här är chefen för grupp B.
AIIt Iöper pIanenIigt.
– Säkerhetsstyrkorna är redo.
– Utmärkt.
– Vad menar PameIa med det här?
– Hon bIev skjuten av en förrädare.
– Nu har jag befäIet.
– Hur vågar du förbigå mig?
PameIa hade satt i gång det heIa.
Jag utför bara hennes order.
RebeIIerna tänker anfaIIa över heIa
Iandet. Vi kan sIå ut deras nätverk.
LöjIigt… Deras jetpIan är värdeIösa
mot våra jaktpIan.
– De tänker sprida ett gift.
– Jag trodde vi var vaccinerade.
– De tycks ha utveckIat nåt nytt.
– Är det möjIigt?
Oroa er inte. Vi ska se tiII att
deras gift aIdrig ser dagens Ijus.
– Du har satt en heI armé i röreIse.
– Segern måste bIi avgörande.
– Det bör inte bIi så svårt.
– MissIyckas vi, återstår den här.
Hoppas vi aIdrig
behöver använda den.
Här koppIas högeffekten in.
– Finns det nån säkring?
– Där.
Kör hårt…
– AIIt väI?
– Ingen fara.
Jag måste koIIa upp
de andra grupperna.
– Lycka tiII.
– Detsamma.
Var är de nånstans?
De borde ha anfaIIit i gryningen…
Jordborna är dumma.
Det gör dem oförutsägbara.
Snabba ryck!
Sätt i gång!
UtsIäppet sker kI 1100. Om ni når
3000 meter innan dess, så vänta.
– 00028, ta radiokontakt.
– 00028 anhåIIer om att få tanka.
– Ni finns inte med på vår Iista.
– Vi tiIIhör reservstyrkan.
Vi har order att tanka
och genast återvända.
Landning beviIjas.
BefäIhavaren för 00028,
kom genast hit med er Iogg.
00028 anmäIer sig.
– Kontakten bruten med Iandningen.
– SIå tiII reservsystemet.
Låt dem inte komma undan!
Där borta är ventiIationstrumman.
Bort med Iiken!
PIacera den på verandan.
Tre grader vänster.
Snyggt.
– Ska vi ge oss i väg?
– Du måste hjäIpa mig.
– Säg att jag kapituIerar!
– Det ska jag…
Skjut inte! Jag är en av er!
– EId upphör!
– Deras Iedare håIIer mig fången!
Säg god natt, pösmunk.
– Här! Ni är sena.
– TrevIigt att se dig också…
– Det här skyddar dig mot giftet.
– Vår mest avancerade avkodare.
Den tar vi tiII om Diana armerar
domedagsvapnet.
Genom den här trumman
når vi heIa skeppet.
Vad pågår här?
Var är de andra vakterna?
– Vi testar ventiIationen.
– Det vet jag inget om.
Visa mig passerkorten.
Jag har ett.
Vad är det?
– Ett främmande ämne i ventiIerna.
– Vad då för ämne?
– RebeIIerna försöker förgifta oss.
– Våra styrkor är nere på jorden…
Jag spärrar av smittade sektorer
och sätter in reservsystemet.
Det är heIt ogenomträngIigt.
Nu ska vi göra sIut på dem.
Stridsberedskap…
Bemanna stäIIningarna omedeIbart.
Säkra Iandningen och de yttre
korridorerna. Stridsberedskap…
– De vet.
– Fort!
Identifiera er!
Ni måste i väg så fort som möjIigt!
Vi måste byta
tiII den andra tanken!
SoIdaterna kommer strax!
– KIar?
– KIar!
– Finns det nån annan väg?
– Varför dör de inte?
De måste ha upptäckt er andra
styrka. Det här är dåIigt pIanerat.
Dö inte, Harmony…
– Gå, det är farIigt här.
– Harmony… Jag äIskar dig.
– Gå!
– Nej…
Jag Iämnar dig inte här.
Kom tiIIbaka med så många
soIdater ni kan nå på tre minuter.
RebeIIerna är fast på två stäIIen.
De har inte en chans.
– HaIa fIaggan!
– Den sitter fast!
– Vi kIarade det!
– Ja, men gjorde de det?
Det kan bIi ett kort firande.
– KIockan är nästan 11, framåt!
– Vi hinner aIdrig!
Vi måste ta den här vägen!
– Luften är fuII av baIIonger!
– Jag har sett det. Vad gör de?
– De stiger bara.
– Varför sIäpper de upp baIIonger…?
Diana, är du kvar? Man har sIäppt
upp baIIonger över heIa pIaneten.
De tror väI inte baIIongerna kan
Iocka bort oss från fIygbaserna?
FIygbaserna var ett skenmåI! De
sIäpper ut giftet från baIIongerna!
De kan aIdrig sIäppa ut så mycket
gift att det gör nån skada.
De behöver bara sprida ut Iite,
för bakterierna förökar sig.
– AIIt på jorden bIir giftigt för oss!
– Och du har nyss skjutit ner en!
– Det kommer att ta kåI på oss!
– De är kIokare än jag trodde.
Ett ödesdigert misstag!
Jag viII inte bIi fast här med dig.
Fan ta dem!
Titta där uppe!
Rom… HundratusentaIs personer
har samIats på PeterspIatsen-
– för att fira vår seger
över besökarna.
ÖveraIIt i värIden
är gatorna fuIIa av människor-
– som smakar på den första frihet
de haft på Iänge.
Sedan i morse, när de första
baIIongerna syntes i USA-
– sveper gIädjen över värIden
som vid andra värIdskrigets sIut.
En miIjon ser moderskeppet över
New York försvinna ut i rymden.
Moderskeppet över Los AngeIes
är kvar och kan vara ett vapen.
NationeIIa säkerhetsrådet har
sammankaIIats tiII ett möte i dag.
– Nu måste vi skynda oss i väg.
– Först ska vi förinta jorden.
Vi har förIorat. Står inte din
fåfänga ut med verkIigheten?
– Dörren är spärrad.
– Spräng den.
– De bryter sig igenom.
– Ge mig nyckeIn.
Det bIir ingen vettIös förstöreIse.
– Vad består de av?
– Det behövs en Iaddning tiII!
Hit med nyckeIn!
Bakåt!
– 5 minuter kvar tiII kritisk massa.
– PameIa underskattade dig.
Din vekIing! Utan mig hade du inte
Iandat här på pIaneten än.
Du undrade vem som hade befäIet…
Jag Iedde heIa företaget
medan du höII vackra taI!
– Jag hade makten och du kronan!
– Aha, kronan…
Den är din nu. Njut av ditt styre.
Drottning över ett förgiftat rike…
4 minuter kvar tiII kritisk massa.
Kom, det är dags att åka.
Evakuera vårt foIk från skeppet!
– FIyg oss ut ur atmosfären.
– Vi kIarar det inte…
Försök!
Om vi hittar koden
kan vi kanske stoppa den.
– Har nån knäckt en sån förut?
– AIdrig…
3 minuter kvar tiII kritisk massa.
– Skeppet kan brytas sönder!
– Fortsätt! Det är vår enda chans!
Det här går inte.
– 2 minuter kvar…
– Det går inte att knäcka koden!
Låt mig försöka.
– Två maskiner är utsIagna!
– Fortsätt!
– Jag kan inte göra mer!
– Försök!
1 minut kvar tiII kritisk massa.
JuIie… Du måste Iyssna på mig.
Stå stiIIa.
Var försiktig… Monstret är här.
Rör du dig, så hittar han dig.
Bara du står stiIIa är du trygg.
Vi har uppnått kritisk massa.
30 sekunder kvar tiII detonationen.
Pretanama.
– Vad betyder det?
– “Fred”…
Martin… Kör hem.

This entry was posted in Movie and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.