Love Affair 1994 Swedish

movie image

Download subtitles of Love Affair 1994 Swedish

Två veckor till Alla hjärtans dag,
men Amor jobbar för fullt.
Träffad av hans pilar är Lynn Weaver
som är värd 100 miljoner-
-och vars talkshow
har bildat ett TV-imperium.
Idag berättade hon
att hon ska gifta sig.
Den lycklige är f d kvartsbacken
och playboyen Mike Gambril-
-numera sportjournalist för NBC
i Los Angeles.
-Du passar i uppfälld krage.
-Vilket kap, Mike!
Lynn Weaver och Mike Gambril,
sporthingsten och TV-stjärnan-
-och deras förlovning
är vad alla talar om.
Mike är sportreporter på TV.
Men hur kom han in på den banan?
Enligt ryktet hjälpte Lynn honom
men han får aldrig nån fullträff.
Till råga på allt
spelar han över hela fältet.
Det här är det bästa.
Vem står vid henne på bröllops-
tårtan? F d coachen Mike Gambril.
Perfekt tajming.
Översättning: Louise Berg-Pouron
När du kommer från Australien
måste vi omförhandla ditt kontrakt.
När går ditt flyg, Mike?
Får jag ringa? Folk är upphetsade
över ert bröllop. Det är perfekt.
Får jag ringa? Folk är upphetsade
över ert bröllop. Det är perfekt.
Om vi sätter oss ner och pratar
kan vi få över 200 000 dollar.
Om Lynn tar med dig i onsdags-
programmen, kan vi få vad vi vill.
Vem kan väl säga nej
till Lynn Weaver?
“Vi kan få vad vi vill”, sa jag.
“Vi kan få vad vi vill”, sa jag.
Har ni spikat datum för bröllopet?
-Jaså det? Lugn, det kommer.
-Vad menar du med det?
Du tänker väl inte
strula till det för mig nu?
Vi kanske skulle sända det i TV.
I betal-TV. Nej, jag skojar.
Mike! Du glömde klockan.
-Jag undrade var jag hade lagt den.
-I klipprummet.
Lycklig resa.
Vem tar av sig klockan
i klipprummet?
Fin tjej. Vad tog hon av sig?
Okej, strula inte till det.
Han är inte med planet, säger jag.
Vänta, nu ser jag honom.
Lugn, jag ska ta bilden.
Du ska få din story om Lynn Weaver.
Du ville ha tatueringen
på Tom Arnolds häck.
Och jag plåtade tatueringen
på Tom Arnolds häck.
Jag tar dem, mr Gambril.
Vi beräknar flygtiden
mellan Los Angeles och Sydney-
-till ungefär 13 timmar
och 47 minuter.
Det borde vara lika varmt i
Sydney som här, dvs ca 20 grader.
-Ursäkta, det är min…
-Finns det såna fortfarande?
Mike Gambril, fantastiskt!
Jag såg på när du sov.
Jag har sett dig spela en massa
gånger. Jag heter Herb Stillman.
Det här är min fru Nora.
Hon är också en av dina fans.
-Det är otacksamt att vara coach.
-Vi försöker se filmen!
-Mike Gambril.
-Jaså? Terry.
Hur står det till, Terry? Får jag…
Han är lysande. Tur att han slutade
som coach. Ett otacksamt jobb.
Herbie?
Ja, Nora. Ja, älskling.
– Ursäkta, Terry.
Kan du hjälpa mig? Jag kan inte
lösa 23 vågrätt och 15 lodrätt.
Här är en plats ledig, Nora. Kom
hit så kan ni sitta bredvid varann.
Kom hit.
Då slipper du vända dig om…
Det här är min sonson, Matthew.
-Matthew, hälsa på Mike Gambril.
-Kom och sätt er.
Såg jag dum ut?
Var det nån som såg det?
-Nej.
-Bra.
I min ålder är 14 timmar
verkligen 14 timmar.
Det är 14 timmar av mitt liv.
Bara sex timmar kvar. Men jag
vet inte vilken tidszon jag är i.
Är det onsdag?
På fredag ska jag vara i Sydney.
I helgen ska jag vara i New York.
På tisdag blir det Los Angeles igen.
-Kan jag hjälpa till?
-Jag har visst gått fel.
Jag tillbringar
hela mitt liv i luften.
Om man fortsätter på det sättet
blir man alldeles…
-Desorienterad?
-Desorienterad.
Och…
-Isolerad?
-Isolerad. Ja, isolerad.
Hur länge ska du vara i Sydney?
-Två dagar.
-Två dagar!
Två och en halv dag. Men
jag reser inte jämt och ständigt.
Jag slipper bli isolerad.
Var vänliga och
spänn fast säkerhetsbältet.
Jag plockar upp den.
-Jag vill helst…
-Nej, jag gör det.
-Fint tyg! Ska det bli en kjol?
-En segelbåt.
-Jag vill helst…
-Nej, jag gör det.
-Fint tyg! Ska det bli en kjol?
-En segelbåt.
De här vill du inte bli av med.
-Snygg karl. Börsmäklare?
-Investeringsmäklare.
-Vilket bolag?
-Shearson Leahman.
Är det han som är chef?
Hur gammal är han? 30, 35?
Han är ung.
Det är otroligt! Minnesförlust
är inte alltid ett ålderstecken.
-Minnesförlust?
-Mestadels är det stressrelaterat.
Förändring skapar stress. Det måste
vara det som händer med dig nu.
Hjärnan är som en dator. Får den
för mycket information pajar den.
Den går sönder.
Det är inget att skämmas för.
Du har haft det för körigt.
Det är därför du har din svarta bok.
-Vad pratar du om?
-Du har inte aning, eller hur?
Du har varit i farten för mycket.
Jag förstår, jag är en stor flicka.
Du svettas. Mår du riktigt bra?
-Jag? Jag mår bra.
-Det är inte hela världen.
Man kommer inte ihåg allt man är
med om. Du har haft många kvinnor.
-Kom igen, det är ju roligt.
-Att jag har glömt bort dig?
-Tycker inte du det?
-Du sa inget och inte jag heller.
Jag ville inte genera dig.
Trodde du att jag…
Jag glömmer inte.
Jag vet om jag glömmer något.
Om du vet det
så har du ju inte glömt det.
Om du vet det
så har du ju inte glömt det.
Mina damer och herrar,
vi har problem med en motor-
-snarare två motorer på
höger vinge. Vi måste nödlanda-
-och tänker göra ett försök
på en atoll vid Cooköarna.
Gå igenom rutinerna för
nödlandning. Vi landar strax.
Gå igenom rutinerna för
nödlandning. Vi landar strax.
Gå igenom rutinerna för
nödlandning. Vi landar strax.
Bra, de har hittat en atoll.
Det är en sjunken vulkan.
Det är bara vatten utanför.
Man ser varken ljus eller mark.
Lugn. De gör sånt här hela tiden.
Med koordinater…
-Med bara två motorer?
-Han kan landa med en motor.
Jag flyger nästan jämt.
Oroa dig inte.
En applåd!
-Vad?
-Ursäkta.
Vi står på en liten landningsbana
som byggdes under kriget.
Vi kan tyvärr inte
hjälpa er från ön med flyg.
Det går tre fartyg i närheten,
mot Fiji, Tahiti och Hawaii.
Ett av dem ligger förtöjt till höger.
Vi hjälper er med anslutning
från någon av dessa flygplatser.
Sitt ner och invänta ytterligare
information från kabinpersonalen.
Tahiti, Fiji eller Hawaii?
Jag känner till Tahiti, men alla
tre ligger ett par dagar härifrån.
Då kan jag glömma Sydney.
Jag måste ringa till New York.
-Kan man ringa från planet?
-Ibland.
-Grattis.
-Till vad då?
Till Lynn Weaver. Hälsa från mig
att hon har en artig fästman.
Till Lynn Weaver. Hälsa från mig
att hon har en artig fästman.
-Jag åker till Hawaii. Lycklig resa.
-Tack.
Bli inte för desorienterad.
Kan du läsa det här
och säga vad du tycker, Terry?
Tjernobyl? Det är bra.
Molnet drev runt hela jordklotet.
Vill du höra en dikt?
Ack, du moln från Tjernobyl
vad har du hittat på
I går hade jag ett huvud
I dag har jag fått två
-Lägger båten till i Raiatea?
-Och i Rangiroa, Huahine och Morea.
-Men i Raiatea först?
-Får jag tala med dig?
-Jag måste ringa till Sydney.
-Ingen telefon. Bara telegram.
-Fylla i formulär i hytt.
-Har du något formulär?
-Fylla i formulär i hytt.
-Har du inget formulär här?
Klockan är halv sex, Herbie.
Kom och lägg dig.
Annars sover vi hela dan i morgon.
Min toalett spolar inte.
God morgon, miss McKay. Välkommen
till vårt vackra Belorussia.
Vad gör du här?
Akte du inte till Hawaii?
-Då fick jag vänta fyra timmar till.
-Vad hemskt!
-Var är telefonen?
-Man kan bara sända telegram.
Det finns formulär i hytten. – Bär
miss McKays bagage till hytten.
Snyggt!
Vi kan gå den här vägen.
Känns det jobbigt för dig?
Efter det som hände mellan oss.
Vi vill väl inte
att folk ska få för sig något.
Du drar faktiskt till dig
en viss uppmärksamhet.
Du med.
Med rätta, vill jag tillägga.
Men jag är ytterst diskret.
Det är allmänt känt.
Då är du väl inte diskret?
Men jag har kommit över vår affär.
-Vet du vad det är? Ditt hår.
-Längre.
-Vet du vad det är? Ditt hår.
-Längre.
-Det var mycket längre.
-Det är längre nu.
-Men det är rödare nu.
-Inte särskilt.
Det ser nog rödare ut
när det är längre.
Men det är inte så jag känner
igen någon. Det här är mitt rum.
Där är nummer 21.
-Du var så trevlig på planet.
-Tycker du det?
Får jag fråga dig en sak?
Vad är det du minns mest om oss?
Vi stötte ihop utanför Essex House.
Jag gick in i en taxi.
Vi har aldrig träffats egentligen.
-Snygga väskor.
-Jag är svag för snygga saker.
Nu måste jag ta itu med telegrammen.
STÖR EJ
Det är en ära att ha er ombord. Vi
är stolta över att kunna hjälpa er.
-Vi älskar amerikaner.
-Titta.
Jag gillar Van Johnson.
Humphrey Bogart också.
I fjol var vi på Hawaii. Vi bodde
på samma hotell som Alex Trebeck.
-Drick inte vattnet.
-Mike Gambril.
-Mr Gambril, jag är kapten ombord.
-Välkommen till honnörsbordet.
-Mr Gambril, jag är kapten ombord.
-Välkommen till honnörsbordet.
Herb – Nora.
– Vi stötte ihop igår, miss…
-McKay. Angenämt.
-Trevligt att råkas igen.
Vill ni inte slå er ner?
Det blir bra där.
-Wally Tripp.
-Angenämt.
Michael Gambril.
Radiotelegram.
Jag saknar dig. Puss, Lynn.
P.S. Ska jag be om Clintons flyg?
Mike, du är med i lokal-TV,
eller hur?
-Vad är svårt med fotbollsspelare?
-Att få dem att tänka.
De tänker inte. Inte de bästa.
De reagerar.
Det är därför de är så bra.
Menar du att fotbollsspelare
är bättre när de inte tänker?
Jag tycker om att se på
när du går omkring.
Egentligen jobbar jag också för TV.
Hallå där!
Ser du mannen med kameran? Han
blev alldeles skakad när vi landade.
Jag lyckas inte övertala honom
att sätta sig vid bordet.
-Jag kan be honom.
-Det var bussigt av dig.
-Vad gör du?
-Ser på när du rör dig.
Jag såg hur du och kaptenen höll på.
Jag tänker inte låta det fortgå.
Förstått?
Nog för att det finns snyggingar,
men de är så ytliga.
Tack, raring.
Det var precis vad jag ville höra.
Gick den dumma gåsen på det?
Gick den dumma gåsen på det?
Att vi måste nödlanda och
flytta över till ett ryskt fartyg?
Hon frågar inte så mycket.
Du är inte särskilt lättfotad, vad?
Nej. Men om jag hade någon som du
fick jag nog bli det.
Men det har du inte,
för du är alldeles för kinkig.
-Kinkig?
-Ett löst leverne är som det här.
För mycket är inte bra, men lite
grand förhöjer HDL-halten.
-Det är bra för hjärtat.
-Säger du det?
-Men det vore nog svårt för dig.
-Jaså du?
Kanske det.
Men lite våt kan man bli
fast man är kinkig.
Miss McKay, ett radiotelegram.
Jag kommer sen.
Kom hem till New York. Sydney
är trist. Jag älskar dig, Ken.
Alka Seltzer. Min fru har huvudvärk.
Det är jag.
Hej, stumpan.
-Hon var full.
-Du också.
-Det såg jag. Ni flirtade i baren.
-Jag flirtar aldrig.
Tänker du gifta dig med honom?
Strunt i det.
Vad menade du med segelbåt?
En kappa eller en klänning
kan jag förstå, men en segelbåt?
Jag skulle inreda en segelbåt
i Sydney. En röd.
Är du inredare?
Är du inredare?
-Jag är musiker.
-Vad spelar du?
Piano. Jag ger pianolektioner. Jag
skriver låtar och sjunger också.
-Jag hörde att du kan sjunga.
-Ja, jag är en stor stjärna.
I reklamfilmerna med Ray Charles
sjunger jag två toner.
Man hör dem i Sydamerika. Jag
har fuskat som servitris också.
Men vid höjdpunkten av mina
två karriärer träffade jag en man.
Jag inredde hans hem i New York
och hans hus i Hampton-
-och huset i Palm Beach
och sen lägenheten i Sydney.
Om han lyckas köpa Virgin Airlines
får jag nog inreda något i London.
Men för tillfället är det en
segelbåt. Den är röd. Snygg båt.
-Ska du gifta dig med honom?
-Jag tror det. Det hoppas jag.
Jag är vansinnigt kär i honom.
Jag måste gå.
Det är nog bäst, tänker jag.
-Tänk inte.
-De bästa tänker inte, eller hur?
Tjena.
Lady Di med Stallone
på Bora Bora. Glöm Gambril.
Ge damen en tomatjuice med två
råa äggulor och en droppe vinäger.
Jo, i går kväll…
Du vill inte trassla till ditt liv
mer än jag vill trassla till mitt.
Du vill inte trassla till ditt liv
mer än jag vill trassla till mitt.
Du kan flyga till Tahiti i kväll
och sen vidare till Sydney.
Det tar två dar för båten
att komma till en stor flygplats.
-Nu måste jag gå.
-Ska du spela shuffleboard?
-Jag känner en kvinna på nästa ö.
-Jag är chockad och förbluffad.
-Hon är förbluffande. Följer du med?
-Behöver du ett förkläde?
-Det är min faster.
-Din faster?
Ett par timmar med en man och
hans faster. Vi ses vid landgången.
Har du en faster på varje ö?
Har du en faster på varje ö?
Din faster?
Visst.
Vad gör ni här, ankor?
Schas! Ut med er!
Herregud, Michael! Vad gör du här?
-Du är enda restaurangen i närheten.
-Vilken överraskning!
Ännu en överraskning.
Du med henne – vilken överraskning!
-Nu har du fått händerna fulla.
-Nej, det har jag inte.
Är det han som har händerna fulla?
Bra. Det var på tiden.
-Jag gillar henne.
-Det är fel flicka.
Vilken skönhet du är!
Du ser yngre ut.
-Blir ni sminkade i TV?
-Ginny, det här är Terry McKay.
Vi satt bredvid varann på planet
och de var tvungna att nödlanda.
-Varför flög ni tillsammans?
-Vi är bara vänner.
-Det här är inte Lynn.
-Är det här inte din tillkommande?
-Vi måste vara på båten före fem.
-Angenämt, fröken. – Bara vänner?
Rau, kom och se vilka som är här!
Hur trivs du med det nya jobbet?
Hur går det?
Är det roligt?
Ger det dig något, åtminstone?
Säg inget mer. – Är han inte
vältalig? Den borne radiomannen.
Michael.
Rau! Hur mår du? – Terry,
det här är Rau. – Terry McKay.
-Vad du har vuxit!
-Kom och hälsa på lillungen.
Vi går och tittar på bebisen.
Du som är Michaels vän,
vad tycker du om hans fästmö?
-Mike och jag har precis träffats.
-Är du en ny vän?
-Jag har aldrig träffat Lynn.
-Inte jag heller, som du förstår.
-Jobbar du på TV?
-Nej.
-Vad sysslar du med?
-Musik.
-Musik?
-Musik.
-Musik?
-Musik.
-Vilket vackert hus!
-Det är ganska trevligt.
Jag skulle aldrig flytta härifrån.
Det är väl inte pinsamt att komma
hit med Michael som är förlovad?
Jag är själv förlovad.
Är du lycklig?
-Ja, jag har allt jag har drömt om.
-Så säger Michael också.
-Varför skulle han ha fel?
-Det sa jag inte. Han är naiv.
Konsten är inte att få det man vill
ha, utan att vilja ha det man får.
För folk som du och Michael är det
lätt att få. Vill du ha nåt att äta?
-Inget besvär för min skull.
-Det är inget besvär.
Ni har väldigt fina hästar.
De verkar så tillgivna.
De är tillgivna
bara för att de är fast på en ö.
De är tillgivna
bara för att de är fast på en ö.
Hästar är inte monogama.
Jag bakade en cheesecake igår.
Vill du skära upp?
-Svanar är ju det, förstås.
-Vad då?
Monogama. Aldrig sviktande.
-Det låter tråkigt. Jag menar…
-Jag förstår.
-Tuppar?
-Inte monogama.
Har du redan hört det?
Tycker du att de är tråkiga?
-Det beror på tuppen. Ankor, då?
-Ankor?
De är promiskuösa och
de är fruktansvärt ogenerade.
-Jag dömer ingen.
-För vad?
För att vilja…
ursäkta uttrycket…
…”knulla som ett djur”.
Tro inte att jag rekommenderar det.
A andra sidan ser jag det inte
som bristande moral.
-Hur länge var du gift?
-Han dog för tolv år sen.
Men jag är fortfarande gift.
Har vi inte glömt något?
Jo, gafflar.
Om jag vetat att jag skulle bli 86,
hade jag inte låtit hemhjälpen gå.
-Tycker du om den?
-Ja, mycket.
-Den har Michael gjort.
-Mike?
-När han spelade fotboll.
-Målar han fortfarande?
Jag tvivlar på att han har tid
med det. Han har fullt upp…
…på annat håll,
med att jaga andra saker…
…om jag får säga så…
andra “ankor”.
Jaha, ja. Andra ankor.
Jag är inte säker på
att Michael är en anka.
Han gör sitt bästa för att imitera
dem. Ibland verkar han desperat.
Skojare försöker desperat
att verka vara något de inte är.
Men jag tror att han är väldigt
övertygande och energisk som anka.
-Är du bekymrad för honom?
-Det sa jag inte.
Jag hoppas du inte är en sån som
tror att du kan läsa andras tankar.
-Okej, jag är bekymrad.
-Varför det?
Jag vill att han ska få
det jag har fått.
Jag har haft tur.
Jag har alltid vetat vad jag ville.
Ska han inte stadga sig nu?
Michael är den fula ankungen
som inte vet att han är en svan.
Han tror att han är en anka
och beter sig som en anka-
-tills han hittar en annan “svan”.
Det kanske han har gjort nu.
Ja… Jag är säker på
att han har hittat en.
Klockan är fem. Ni måste gå.
-Får jag?
-Tack.
-Den hade jag när jag gifte mig.
-Den är vacker.
Iväg med er.
Blombladen lär föreställa
en polynesisk prinsessas händer.
Den har hängt med i 62 år
och den håller fortfarande ihop.
Jag önskar att jag kunde
säga detsamma om mig själv.
Ses vi snart igen?
Planet går om en och en halv timme.
Ska vi spela shuffleboard? Bingo?
-Inte bingo.
-Det var en fin dag. Tack.
Du har rätt.
Det är bäst att jag går och packar.
Vi ger oss ut på djupt vatten.
Strunta i flyget.
Vi har två dagar på oss.
-Kommer han och möter dig?
-Ken?
Lynn också?
Mr Gambril och miss McKay,
vad vill ni ha till lunch?
-Jag vill inte ha något.
-Inte jag heller.
-Sa du något?
-Nej.
Vi kommer strax att landa.
Det är 5 grader i New York.
Tack för att ni flög med oss.
Vi ser fram emot att se er igen.
Då var det dags.
Ni måste fälla upp ryggstödet,
miss McKay.
Ni måste fälla upp ryggstödet,
miss McKay.
Nu är det inte långt kvar.
Är du lycklig?
Vad blir du lycklig av?
Du försöker göra mig generad.
Vad blir du lycklig av?
Av att göra dig generad.
Jag är lycklig när jag
inte vill vara nån annanstans.
Är du lycklig nu?
Du vet att jag aldrig
har varit trogen mot någon.
-Lever din far?
-Min far? Nej. Hurså?
-Vad skulle han säga om mig?
-Har du blivit kär i en kille…
…för att ni har kryssat omkring
i tre dagar? Det är knäppt.
Det är knäppt att bli kär
i en sån kille.
Du vet inte ens
om han tycker om barn.
Där ser du.
Saken kom inte ens på tal.
Det borde den göra.
-Jag menar, är du beredd att…
-Chansa?
Ja. Chansa på den killen…
…låta honom vänta och
låta honom ordna upp sitt liv.
Även om det innebär
att han måste hitta ett jobb.
Hur länge måste jag
låta honom vänta?
Tre månader.
-Tre månader?
-Om han är värd det, så kommer han.
Var är du den 8 maj
klockan två minuter över fem?
Vi landar strax.
Behöver du tid att tänka på saken?
Absolut inte.
Uppe på Empire State Building?
Den är inte högst i världen längre.
Den 8 maj två minuter över fem?
-Nervös?
Hör på. Om en av oss
inte dyker upp…
…får vi inte besvära varann.
Inga telefonsamtal och sånt.
Då ska vi aldrig mer
prata med varann.
-Jag förstår om du inte kommer.
-Jag kommer.
-Jag förstår om inte du kommer.
-Jag kommer.
-Tycker du om barn?
Terry.
Terry.
Jag tycker om ditt sätt att gå.
Jag tycker om ditt sätt att gå.
Du får gå först.
Okej.
Där är han.
Vi måste få båda på bild.
Spika datum för bröllopet redan nu.
Titta hit, Mike och Lynn.
Här är jag, Terry!
Lynn, är det sant
att din koncern vill köpa NBC?
En fråga till, Lynn.
När får Mike ett eget program?
Ta väskorna, Charlie. – Kom.
Ring mig om problemet
med Dallasfilialen.
-Hur var resan?
-Resan?
Vi måste prata om det.
-Mr Edwards i telefon, mr Allen.
-Tack, Annie.
Inte intresserad. Vad mer?
Inte intresserad. Vad mer?
Inte en bank till. Tre banker
står i kö för den här affären.
Om de är så angelägna och vill äta
lunch med mig kan jag lyssna.
Kan jag få nyckeln till era väskor,
miss McKay?
Packa inte upp, Annie.
Om du ville ha limousiner
skulle du ha stannat hos Lynn.
Har du pengar till bensin?
Okej, jag fattar.
Du har ändrat dig.
Då behöver vi inte prata om det mer.
Mmm, gott.
-Gott som Campbells soppor.
-Mmm, gott.
Lou, ta nåt från femte tagningen
och kombinera…
-…med sextonde tagningen.
-Men det var bra.
-Gott som Campbells soppor.
-Mmm, gott.
Bra, Ed.
-Den var bra.
-Tack, flickor.
Får jag prata med dig, Terry.
-Kommer du?
-Ja, strax.
Ed var toppen.
-Middag hos honom?
-En helg på landet.
-Sa du ja?
-Nej.
Hur tjänar du pengar när du inte
sjunger om soppa? Jag har en idé.
Vi är i onåd hos Weaver Productions.
Än sen, det är ingen katastrof.
Jag håller på dig,
låt naturen ha sin gång.
Vill du ringa Lynn?
Jag skojade bara.
Sheldon, din revisor.
– Vilken överraskning!
Det var längesen.
Vi har inte setts sen revisionen -89.
Vi fick inte dra av Porschen
som kontor fast den hade telefon.
Du kommer lägligt.
Vi pratar just om Mikes nya karriär.
Vi kanske ska se
var vi står ekonomiskt.
-Blev det inget med TV?
-Det gick inte så bra med Lynn.
-Vad har du för planer?
-Jag vet inte.
Du har rätt stora utgifter.
Leasingen för husen och bilen.
Krognotor. Äter du aldrig hemma?
-Hur stora reserver har jag?
-Vad menar du med reserver?
-Hur stora reserver har jag?
-Vad menar du med reserver?
-Jag har tjänat bra genom åren.
-Det var före min tid.
-Jag har tjänat bra genom åren.
-Det var före min tid.
Vi förlorade en massa pengar
på grillade kycklingar.
Det var fina kycklingar.
Det hade kunnat bli en succé.
Du har aldrig varit en aktiv sparare.
Det behövde du inte förut.
På vilket sätt skulle jag kunna…
leva lite enklare?
Ingen “samtal väntar”-service och
ingen som vaktar huset när du reser.
Gör dig av med mig.
Du kan deklarera själv.
När skrev du sist ut en check själv?
Du vet inte ens vad frimärken kostar.
Bra. Mycket fyndigt.
Kan du lämna oss en stund?
Jag vet inte vad frimärken kostar.
Behöver man frimärken kan man
fråga på posten vad de kostar.
-29 cent.
-29 cent? När höjdes det?
-Vad är det med dig?
-Jag vill leva lite enklare.
-Vad är det med dig?
-Jag vill leva lite enklare.
Om det var jag skulle jag förstå det.
Men ditt liv är fantastiskt.
Jag vill gå upp på morgonen
och se fram emot att gå till jobbet.
-Bra. Vad vill du göra?
-Det vet jag inte.
Något med fotboll, kanske. Måla…
Jag gillar inte det jag har gjort
hittills. Till slut glömmer man.
-Vad glömmer man?
-Hur det är att tycka om något.
Jag ska beställa tid
hos doktorn åt dig.
Jag har aldrig mått bättre
i hela mitt liv.
Blå lumberjacka.
Enstamstående far. Läkare.
Gammaldags slipover.
Ensamstående far. Mäklare.
Ensamstående far, advokat.
Du bryr dig inte.
-Men det gör jag.
-Klockan är tio.
Sätt er i mitten, barn.
Hälsa nu på er nya fröken.
Det är hennes första dag.
-Säg hej till Terry.
-Hej, Terry.
Man blir nostalgisk när man äter på
Chasen’s. Man ser Ron och Nancy…
Man blir nostalgisk när man äter på
Chasen’s. Man ser Ron och Nancy…
Ge oss två borsjtj till. – Vill
inte du ha? Jag kan äta hundratals.
-Ena gången ser man Sid Caesar…
-Jag måste berätta en sak.
Vänta lite.
Jag har nåt viktigare att säga.
Willy Mays, 1954. Vet du vad
den är värd? Inte jag heller.
Den har gått upp tio dollar
medan vi har suttit här.
Några spelares namnteckning
är värd hundratals dollar.
Ernie Banks fick signera 10 000
basebollar och fick skrivkramp.
-Ska jag signera fotbollar?
-Nej, det menar jag inte.
Fast din namnteckning
skulle gå åt som smör.
Jag har större planer än så.
Det här är enormt.
En TV-shopkanal.
Du hänger visst inte med.
De är villiga att ge dig
en del av vinsten. Fem procent-
-på varje kort, boll och
suspensoar som du säljer.
Det vore kul.
Du får prata med Mickey Mantle…
-…Nellie Fox och Johnny Unitas.
-Nellie Fox dog i cancer.
Jag vet. Jag nämnde inte
Nellie Fox som person.
Jag vet. Jag nämnde inte
Nellie Fox som person.
Jag tog honom bara som exempel.
-Vi…beställde två till.
-Jag trodde ni skojade.
-Nej, ni märker om jag skojar.
-Jag ska hämta en till.
Skulle ni köpa
en suspensoar av honom?
Han är inte
en genomsnittskonsument.
Jag har tagit jobb som coach.
-Jag har tagit jobb som coach.
-Vad fint!
-Jag har tagit jobb som coach.
-Vad fint!
-Som coach? Var då?
-Hillsboro State College.
Det känner jag inte till.
I Pennsylvania mellan Erie och
Lorettofängelset. Det är fint där.
Vad är det med dig?
Sen börjar han tjata om DNA.
Den är livets basstruktur.
Den är till för att mångfaldigas.
Kvinnan kan det var nionde månad.
Men teroetiskt sett kan mannen det
miljoner gånger om dan.
Han menar att DNA tvingar män
att knulla mer än kvinnor.
Den som säger att han tänker ligga
med andra, innan han legat med mig-
-kan stoppa upp sin DNA i arslet.
Det värsta är att han menar det.
-kan stoppa upp sin DNA i arslet.
Det värsta är att han menar det.
Förr eller senare blir man bedragen.
Pojkar tävlar mot flickor-
-och pojkarna försöker jämt
få flest poäng. Nu måste jag gå.
Vi ses på fredag. Hej då.
Du gillar inte sånt där.
Att prata om män.
-Du pratar aldrig om män.
-Vad ska jag säga?
-Du pratar aldrig om män.
-Vad ska jag säga?
Du träffar aldrig nån heller.
Du träffar aldrig nån heller.
Du kan berätta för mig
om du har en annan sexuell läggning.
Du kan lita på mig.
Tack. Detsamma.
-Vad roligt att se er igen!
-Kan ni bära upp det här på rummet?
Inte tavlan.
Jag har lite bråttom. Tack.
Det måste vara ett misstag.
Brukar ni inte bo i en svit?
Inget misstag.
Ju billigare, desto bättre.
-Kom in.
-Nu förstår jag.
-Vad då?
-Kom in.
-Hur mår du?
-Du ser strålande ut.
Du med. Jag har hemskt bråttom.
Vad är klockan?
Fem över halv fem. Jag skulle
hämta några saker i lägenheten.
-Kan vi prata?
-Inte nu.
Jag bar mig åt som en idiot
när du gav dig av. Förlåt.
Nej, du tog det väldigt bra.
Vad är klockan?
Nu är hon fem över halv fem
och 32 sekunder. Vart ska du?
-Jag får inte komma för sent.
-Du är hopplös.
Taxi! – Tony och Rebecca
har frågat efter dig.
-Hur mår de?
-Bara bra. – Taxi!
Jag ska hälsa dem
att du såg lycklig ut.
-Tack. Hälsa dem från mig.
-Det ska jag. Jag ringer dig.
-Vart ska jag?
-Ja, vart ska du?
-Till centrum.
-Jag ringer dig.
-Empire State Building.
-Det är jämt trafikkaos här i stan.
Varför rånar folk banker?
För att de är frustrerade.
Jag hade kunnat bli basebollspelare.
-Ta genvägen genom parken.
-Där är det trafikstockning.
Michael Jordan spelar
i den lägre serien.
Michael Jordan spelar
i den lägre serien.
Vad får han betalt? Småpotatis.
Ni är lång för att vara kvinna.
Hur lång är ni? 1,75?
-Finns det ingen snabbare väg?
-Med helikopter.
Jag gillar långa kvinnor.
Vet ni hur man slipper
all byråkratisk sörja?
Välj en borgmästare
som inte är politiker.
Jag går ur här.
Varsågod.
Varsågod.
-Det är en femtiolapp!
-Ni får den.
Ni blir den första som får veta det.
Dricks på 42 dollar!
Miss McKay, hör ni mig?
Jag är dr Punch. Jag ska röra vid er.
Säg till om ni känner något.
Ligg alldeles stilla. Om det
gör ont att tala så blinka istället.
Mr Gambril. Ni glömde en sak.
Jag tog bort papperet.
Det var sönderrivet och fuktigt.
Glömde ni den inte? Lämnade
ni den åt städpersonalen?
Jag väljer tavlorna
till restaurangen…
Jag tycker om den. Jag är ingen
kännare, men jag tycker om den.
-Vad är det ni tycker om?
-Man börjar undra.
Är det en verklig plats?
Är det en verklig människa?
Är det en verklig plats?
Är det en verklig människa?
Är hon det? Är hon verklig?
-Ingen aning.
-Vill ni sälja den?
-Ni kan få den.
-Nej, den måste vara värd något.
Inte för mig.
Zappa tillbaka.
-Buckeye-försvaret…
-Hur kan man heta nåt sånt?
-De heter ju Rams och Trojans…
-”Trojans”, det är ju kondomer.
-Vad är en “Buckeye”?
-De kommer från Ohio.
-Stirrar de som getabockar?
-En “buckeye” är…
Vad är en “buckeye”?
En “buckeye”…
Jag känner mig lite trött.
Det gör inget. Jag måste ändå
tillbaka till kontoret.
Jag ska träffa några nya investerare.
Det tar nog sex timmar.
-Ska jag stänga av?
-Ja tack.
Jag ringer.
Hej då, Tina.
Behöver du något?
-Hur går det med Mariel?
-Ariel.
-Hon är allergisk mot hunden.
-Hector har inte mjäll.
Jo. Men hon står ut med det.
Gör det något
om jag frågar dig en sak?
Har du träffat någon?
-Inte på sista tiden.
-Nej, jag menar…sedan vi…
Jag har inte träffat någon.
Du låter inte särskilt övertygad.
Med dig kommer man
minsann ingen vart.
-Jag kan komma tillbaka.
-Det behövs inte, Jerry.
Du vet var jag är om du behöver mig.
Bara ring.
-Det ska jag göra.
-Varsågod, Jerry.
Du vet var jag är om du behöver mig.
Bara ring.
-Det ska jag göra.
-Varsågod, Jerry.
Vet du vad?
Jag känner lakanet och
jag känner rörelse i höger ben.
Det syns inte, men jag känner det.
Ibland.
Vi opererar inte förrän vi vet
hur mycket som är skadat.
-Kan du vara lite mer exakt?
-Vad ska det tjäna till?
Kan jag berätta en sak för dig
som ingen annan vet?
Det finns någon som jag
inte vill träffa förrän jag kan gå.
Michael.
Hon bad mig skicka den här till dig.
Du skulle ge den till flickan
som var här med dig.
Om jag nånsin sett dig
så minns jag ej ditt namn
Men det spelar ingen roll, för
känslan den finns alltid kvar
Älskar dig alltid och för evigt
av hela hjärtat mitt
Jag älskar dig
när vi är tillsammans
och när vi är skilda åt
När äntligen vi träffas
din sång finns överallt
Sjung den högt så att jag hör dig
gör det lätt att vara hos dig
För var dag
du mig allt kärare blir
i all evig tid
all tid
God afton.
-Trevlig helg, mr Gambril.
-God jul…
-God jul.
-Hej, vännen. Du ska få en julklapp.
Det är alldeles för mycket.
En gång polare, alltid polare.
Kom och gå en sväng med mig.
Jag har goda och dåliga nyheter.
Jag har fixat ett möte med Giants.
Jag ska träffa Tisch, självaste
ägaren. Han beundrar dig.
Jag ska träffa Tisch, självaste
ägaren. Han beundrar dig.
Lunch i morgon. Det bästa är…
…att han nämnde dig
som coach för den offensiva sidan.
-Och de dåliga nyheterna?
-Det blir svårt för dig att hantera.
Men som din vän ska jag hjälpa dig.
Jag behöver nåt att dricka.
Vad är det?
Jag har ett bord här borta.
Det är Lynn Weaver.
Jag tror inte mina ögon!
Vilken slump att stöta ihop
med henne här! Hon ser strålande ut!
-Du ser verkligen strålande ut.
-Du med.
Kom och sätt dig hos oss.
Det är kändisar som har gjort alla
tavlorna. Det där är Phyllis Diller.
Här har vi Doug McClure.
Tydligen från hans blå period.
Howard Cossell hänger bredvid Don
Meredith. Det skär sig mellan dem.
-Hur lyckades han lura hit dig?
-Som med dig. Medfödd charm.
-Det har han verkligen.
-Tack. – Menar du allvar?
Din smoking hänger hos mig.
Det är välgörenhetskonsert i morgon.
-Ska jag skicka över den?
-Oj, där är en Elke Sommers!
-Jaså? Sen när?
-Från i kväll. Det här är din kväll.
Jag vet inte vart man går längre.
Tack.
-Var inte det Mike Gambril?
-Jo, jag tror det.
Han såg bra ut. Vilken
fantastisk konsert! Ska vi gå?
Hur blir det i morgon? Det är
julafton. Kommer du på middag?
-Lagar Ariel maten?
-Vi köper en färdig kalkon.
-Tack ändå, Ken.
-Ska jag komma förbi?
Vi kan väl höras i morgon?
-Vill du inte gå och äta en bit?
-Nej, jag tror inte det.
Det här var nog ingen bra idé.
-God jul, Lynn.
-God jul, Mike.
Det är inte sant!
Har man sett på maken!
Vet du vem det här är? Mike Gambril.
Tack, ungar.
– Tack! God jul, Monica.
-Du kände igen mig!
-Jag bara gissade.
Det här är den finaste julen
i hela mitt liv.
-Det blir en ganska lugn jul.
-Just det.
Jag tycker faktiskt
bättre om när det är lugnt.
Jag tycker faktiskt
bättre om när det är lugnt.
Jag med. Tack, Dorothy.
-Ring mig om du behöver något.
-Det ska jag göra.
Jag är där uppe.
-Mike?
-Hej, Terry.
-Vad fint att se dig.
-Fint att se dig också.
-Mår du bra?
-Ja, jag…
-…tar igen.
-Bra.
-Det var längesen.
-Ja, det var det verkligen.
Vad fint att se dig!
-Det har du redan sagt. Får jag?
-Javisst.
Jag stannar inte länge.
Du har väl inget emot det?
Nej, inte alls.
Du undrar förstås
hur jag hittade hit.
Jag letade i telefonkatalogen
efter en McBride…
…och då såg jag namnet T. McKay.
Jag sa till mig själv: “Kan det
vara min gamla vän Terry McKay?”
Sen sa jag: “Jag har inte
varit snäll mot henne.”
“Vi hade stämt möte en viss dag
och jag kom inte.”
-Gjorde du inte det?
-Nej.
Sen sa jag till mig själv – jag
pratar rätt mycket med mig själv.
Jag sa: “Så uppför man sig inte.
Jag måste be henne om ursäkt.”
Visst bör man be om ursäkt om man
inte kommer till ett avtalat möte?
Ja, det har du rätt i. Det minsta
man kan göra är att be om ursäkt.
-Så här är jag nu.
-Det var rart av dig.
Det tyckte jag också.
Jag har ofta undrat
vad det har blivit av dig.
Jag har tänkt mycket på dig med.
Du måste ha blivit arg på mig.
Ja. Först blev jag alldeles rasande.
Jag tänkte: “Han får inte göra
så här. Vem tror han att han är?”
Ja. Först blev jag alldeles rasande.
Jag tänkte: “Han får inte göra
så här. Vem tror han att han är?”
-Väntade du länge?
-Ja. Ända till…
Midnatt?
-Vad gjorde du sen?
-Jag blev så arg. Där stod jag…
Just det. I åskvädret.
I åskvädret.
-Vad sa du till dig själv?
-Jag sa: “Gå hem och sup dig full.”
Men det gjorde du inte.
Nej, du tog bara ett litet glas…
-…i timmen, i ungefär två månader.
-Är det så konstigt?
Men det gjorde du inte.
Nej, du tog bara ett litet glas…
-…i timmen, i ungefär två månader.
-Är det så konstigt?
Nej då! Jag kunde åtminstone
ha gett dig ett meddelande.
När du kom att tänka på det
kanske du inte visste var jag var.
Du svor säkert att du skulle
fråga mig om du träffade mig igen.
Nej. Vi sa ju
att vi skulle komma om vi kunde.
Om vi inte kunde komma skulle
vi ha en mycket bra anledning.
-Sa vi det?
-Ja, exakt så sa vi.
-Som vad då?
-Därför blir det inga fler frågor.
Törstig?
Törstig?
Tack.
Är det inte underbart?
Jag har kommit hela vägen hit…
…och nu får jag inte
ställa några frågor.
-Det är väl inte sjyst?
-Jag vet.
Jag vet inte vad det är.
Alltid när jag är med dig…
Ingen vigselring?
När jag såg dig i går kväll
trodde jag…
Han var bara… Nej.
Förlåt.
-Hur har du det själv?
-Jaså, du får ställa frågor?
Jag trodde att allt var bra
tills jag såg dig igen.
Då visste jag
att det fanns nåt mellan oss.
-Så jag gick och köpte en biljett.
-Vart ska du åka?
Bort.
-När då?
-I kväll…eller tidigare.
-När då?
-I kväll…eller tidigare.
Är du lycklig?
-Och du?
-Ibland tänker jag på framtiden…
…vad folk ska tänka om mig.
De kanske säger:
“Killen är ju hopplös. Tja, han
gillar ju inte kvinnor egentligen.”
-Varför skulle de säga så?
-Till alla sina kvinnor säger han:
-”Vi ses om tre månader.”
-Kommer de?
Ja, överallt. Till pyramider,
Eiffeltorn, frihetsstatyer…
-De står och väntar.
-Var är han?
Han väntar.
Han väntar.
Ska vi prata om nåt annat?
God jul.
Jag höll på att glömma en sak.
Jag höll på att glömma en sak.
Jag höll på att glömma en sak.
Jag höll på att glömma en sak.
Jag trodde nog att vi skulle
fira jul tillsammans framför brasan.
-Jag har ingenting till dig.
-Det väntade jag mig inte.
-Jag har ingenting till dig.
-Det väntade jag mig inte.
Det är egentligen ingen julklapp.
Det var alltså därför
som mina brev kom tillbaka.
Jag ville skicka den
men jag hade inte din adress.
Hon ville att du skulle ha den.
Det var därför jag…
Adjö, Terry.
Adjö, Mike.
Jag har målat dig med den på dig.
Du skulle ha sett den.
Jag har målat dig med den på dig.
Du skulle ha sett den.
Den blev bra. Den var…
Jag vet inte var den är nu.
Den hängde i en hotellmatsal…
…och det kom en ung kvinna
som tyckte om den.
Hon försökte köpa den, så jag sa:
“Ge den till henne
om hon absolut vill ha den.”
De sa att hon inte verkade
ha så mycket pengar…
…och att hon var…
Hon var…
-När går ditt flyg?
-Jag sa: “För all del…”
“…ge den till henne. Jag tar
inte betalt för mina tavlor…”
“…ge den till henne. Jag tar
inte betalt för mina tavlor…”
“…och det var i juletid. Så…”
A, Mike! Titta inte på mig så där.
Varför sa du ingenting?
Om det måste hända någon av oss,
varför just dig?
Det var mitt eget fel. Jag tittade

This entry was posted in Movie and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.